Systernet

Ännu ett av många barnkalas. Den här gången var det Eve's kusin Anna som fyllde...tja... 7, kanske, och alla flickkusiner och vänner var inbjudna till firandet.
Men tydligen är det tråkigt, gjort och för billigt att ha ett klassiskt barnkalas hemma, med fiskedamm och lekar. Nej, ska det va så ska det va for real.
Till exempel så kan man hyra ett litet gym och två lekledare. Godis, dricka och tårtor har man väl på de flesta barnkalas men det är ju dumt att snåla. Sedan är det tydligen en klassiker att man ger bort presenter till gästerna, i godispåsen alla får när kalaset är slut. Och det kostar ju också.

Det blir dyrt, men familjen Clancy bryr sig inte. Jag kan ju nämna att det på det här kalaset var 27, alltså tjugo-sju barn. Bara att överhuvudtaget få in dem i lokalen för kalaset kostade drygt 3300 kronor.
Sen så har de ju tre barn till som också fyller år en gång om året...

De verkar inte kunna ta det lugnt, de här irländarna. Jag kan ju inte säga att jag varit på så många barnkalas här under min tid, men alla jag hört om har antingen varit på Tons of fun, haft en trollkarl, ansiktsmålning, hoppborgar, en sångerska eller discoanläggning.
Det är sant att de verkligen inte förstår det där med "lagom" utan mer kör på att visa upp sig så mycket som möjligt.
Det här med husen till exempel. Man köper inte hus här längre, man bygger, för så mycket pengar finns det. Någon dag ska jag ta kort på de nybyggda som är på vägen hit. 7 sovrum. En stor trädgård och asfalterad driveway (jag kan inte skriva svenska?!) såklart. (Förövrigt så kan jag skvallra om att paret som lät bygga just det huset nu har skiljt sig. Humor.) Och så en 07-bil också, givetvis.
För några år sedan ändrade de registreringsskyltarna på bilarna här. Nu är det först året då bilen registrerades, sedan stadsbokstaven, och sedan själva registreringsnumret. Typ 98-L-263. Så fram tills nyår var det tjusigt att ha en 06-bil, eftersom det var det senaste. Men nu är det ta mig tusan dags för en ny. Man vill ju inte se fattig ut in the hood liksom. Måste visa att man har råd med en ny bil. Och att bygga ett hus. Och ett sommarhus. Och köpa så ofantligt mycket leksaker till sina barn att de glömmer bort i stort sett alla. Eller en gitarr. Eller julpynt som inte ens för plats. Eller kläder som varken får plats eller passar i mer än några månader (och sen inte kan ges till någon av kusinerna, eftersom kläderna är rosa och kusinen blå...) eller som barnet som ska ha det kanske inte ens tycker om.
Men det var ju ett bra märke ändå, och grandma tyckte om färgen?

Eller för att man har råd.

Det hände nånting nån gång, för ett gäng år sedan. Irland blev plötsligt tokrikt och utvecklande, och det gick de flesta över huvudet.

Men.... hm. Barnkalas var det ja. Jag spårade ur. Det var roligt i alla fall, och svettigt. Jag skulle kunna tänka mig att gifta mig med den yngste lekledaren.

Imorgon är det lördag och då jobbar jag som vanligt. Dock ska Roisin vara hemma på kvällen så då behöver jag inte sitta barnvakt. Niall däremot, han ska ut redan innan han slutat jobbet. Vid 14 ska han och de närmsta vännerna mötas för att käka lunch. Sedan, vid kanske 3-4, ska de sluta upp med de andra 10 000 människorna som ska se kvällens rugbymatch. Munster är hemmalaget här och det är en stor match på gång, den sista innan arenan i Limerick läggs ner, tydligen. Folk är som galna och biljetterna är sedan länge slut , men några få auktioneras nu ut för €300.
För ett helt barnkalas, that is.

Därefter, kära vänner, har vi kommit fram till söndagen, och då börjar äventyret!
Jag och Åsa har nämligen fått lov att låna sommarhuset i Lahinch en liten stund. Så på söndag förmiddag tar vi bussen till kusten och inandas de friska vindarna. Vi går antagligen en flera timmar lång promenad längs vattnet och lagar sedan tjusig middag till oss själva. På kvällen ska vi testa Flannery's och på måndagsförmiddagen blir det Cliffs of Moher innan vi stannar i Ennis för att sedan återvända till Limerick vid 8-9tiden.
Det ska sannerligen bli trevligt.

På måndag någon gång blir det nog ny uppdatering, förhoppningsvis med många trevliga bilder.
Until then!