Naturlig glädje

Igår spred jag och Colbas lycka över halva Falköping. Nästan.
På elvafikat fick Henrik sin något sena födelsedagspresent – en pizzasalladland-tshirt. Han blev lite mållös och fnittrig,  kramades och skickade senare även ett tacksms.
Sedan var Jabock och Maria på besök. Vi hade hoppats på att Jabock skulle vara krossad efter fredagens bravader på Pubben, så att vi kunde lyfta upp honom lite. Han mådde dock bra men fick presenten ändå, en liten Totoro. "Det här är nog det finaste jag fått i hela mitt liv." Kramar och mer kramar.
På kvällen bar det av till Perry som fyllde år i veckan. Eftersom Colbas hade två likadana LP-skivor hemma tänkte vi att han ju kunde få en av dem, eftersom genren var rätt. När han öppnade den i tidningspapper inslagna Vem kan man lita på? trodde han inte riktigt att det var sant. "Näe? Ni skämtar med mig? Det här är den bästa presenten! Åh! Dubbelkram!"
Jag tror att vi båda två hade klarat oss ganska länge på lyckan från Henrik, men herregud vad härligt det är. Med äkta och okonstlad glädje. Jag längtar så efter att få träffa kära Trulz så jag kan få ge henne klistermärkena från Sydkorea. Även om det just bara är små klistermärken så vet jag redan nu att hon kommer bli skitglad, för hon är en människa som uppskattar, på riktigt. Det är fantastiskt.

Och skatteåterbäringen var så generös att jag nog kan beställa den där tshirten till Jabock ändå...
Hans glädje är hur som helst värd långt mer än 46 dollar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0